Fler insatser krävs för unga vars föräldrar kämpar med spelproblem

Antalet unga vilka har en förälder som kämpar med spelproblem mår sämre i jämförelse med andra ungdomar. Det hela återspeglas både på den psykiska och fysiska planen där stress, socialt umgänge och framtidstro tenderar att vara kraftigt försämrade.

Samtidigt bedömer Folkhälsomyndigheten att de ungdomar vilka återfinns inom denna sfär tenderar att ha en sämre relation i överlag till sina föräldrar. Rapporten i fråga som Folkhälsomyndigheten tagit fram grundas på en omfattande enkät.

I denna har man intervjuat ungdomar inom åldersspannet 16-19 år, men även föräldrar vilka har barn inom detta åldersspann. Totalt deltog mer än 3200 ungdomar och 3000 föräldrar i enkäten.

Mår i överlag sämre

Cirka 2% av ungdomarna vilka valt att delta i den enkät som Folkhälsomyndigheten utarbetat uppger att de lever med en förälder som för närvarande har en form av spelrelaterade problem.

En annan intressant del med enkäten är att man kunnat påvisa att ungdomarna mår dåligt på flera olika plan. Några av de mer påtagliga härledas till både den psykiska och fysiska måendet, den social umgänget, inklusive fritidsrelaterade aktiviteter.

Samtidigt upplever ungdomarna även en högre grad av stress, samtidigt som de även tenderar att ha en betydligt sämre tro på framtiden i jämförelse med de ungdomar vilka ej lever med föräldrar vilka bedöms ha spelrelaterade problem.

Inga skillnader gällande skolan

Den enda området som enkäten ej kunnat påvisa skiljer de ungdomar vilka har föräldrar med spelproblem, kontra de vilka ej har en sådan härleds till skolan. Dock utgör skolan en viktig sfär när det kommer till att fånga upp barn och ungdomar vilka lever i dysfunktionella familjer.

Jessica Spångberg, som för närvarande arbetar som utredare hos Folkhälsomyndigheten menar på att samhället måste bli betydligt bättre på att upptäcka barn och ungdomar till föräldrar med spelproblem för att kunna stödja vederbörande med lämpliga insatser.

Betydligt sämre relation till sina föräldrar

En annan påtaglig röd tråd som kunnat identifieras i den omfattande enkäten som utförts av Folkhälsomyndigheten är att barn och ungdomar med minst en förälder vilka kämpar med spelproblem har generellt sett en sämre relation till vederbörande.

Ett exempel på det hela härleds till att cirka en tredjedel av de tillfrågade barn och ungdomarna i enkäten stämmer in i påstående att föräldrar lyssnar på deras tankar och funderingar.

Det hela kan jämförelse med att cirka tre fjärdedelar av ungdomar vilka ej lever med föräldrar med spelproblem att deras anhöriga lyssnade på vad de hade att säga.

Enligt Folkhälsomyndigheten är en god och stabil relation till sina föräldrar en viktig skyddsfaktor när det kommer till att förhindra risken för barn och ungdomar att utveckla en form av spelproblem.

Just därför härleds en av de viktigaste åtgärderna att stödja föräldrar i deras roll, samtidigt som man arbetar proaktivt när det kommer till att förebygga problem bland den vuxna populationen.